Lögnen

Jag har köpt Fisher Price-leksakerna, de dyra nappflaskorna, och den superfjädrande vagnen. Teo skiter i vilket. Han vill ha en tom snusdosa, en gammal petflaska och ett vedträ med barken kvar.

Vilket straff konsumtionssamhället är! Han vill ju bara att jag ska sjunga en sång, busa i snön, och låta honom hjälpa till att diska. Sånt som är gratis! Världen skulle vara vackrare om alla var som du min lille prins!



Du ler när någon ler mot dig! Vilken fin egenskap!

Nu har SJ (så hette det när jag var ung i alla fall) tagit min Tina ifrån mig!!

Min lilla Tina, som har funnits hos mig sen hon var åtta år, är en stor och bestämd dam nu, som hälsar på mig på loven. Nu åkte hon hem efter julen och kommer inte tillbaka på några månader. Saknaden är stooooor!

Hon hotar att flytta till Umeå efter studenten, så vi hoppas att det blir så!

Tiiiiina!!! Kom tillbaka! Det är jag! Din Roland!

Nu är julaftonen officiellt över!

Jag är glad och nöjd. Maten var underbar, om jag får säga det själv...

http://www.recept.nu/1.302717/per_morberg/smaratter_tillbehor/fisk_skaldjur/morbergs_kraftor_cajunstyle

Jag utgick ifrån det receptet, kryddade lite annorlunda, hade i stora musslor med skal, kräftor och tiggerräkor. I köttvarianten hade jag fläskben och fläskfilé (jonas tål inte skaldjur). Till hade vi foccacia-bröd, med timjan och vitlök och pumpakärnor, en youghurtsås med örter, avokado och vitlök, och gratinerad fetaost på tomatbotten med jalapeno, och såklart en sallad.

Gott gott gott.

Jag fick också sjukt fina presenter! Ett jättesbyggt vinställ av Jimmy och Therese, en kamera av Jonas (som jag tjyvöppnade några dagar för tidigt!!) body shop-grejer och sånt av mamma, och en choklaspåse av mig själv! Mormor hade stickat ett par strumpor som inte var cerisa. Däremot fick Jonas såna.


Teo fick mest saker (exempligen hörselkåporna på bilden). Lite orättvist, eftersom han inte fattar det, men jag fick ju ändå hjälpa till att öppna dem, så jag är inte sur.

Efter kalaset var alla sjukt trötta.


Ikväll är sista kvällen som Tina är här. Det är lite hemskt när hon åker hem. Jag är ju fröken separationsångest. Men hon kommer ju tillbaka, som en gummiboll...

Teo!

Det här kortet togs i augusti. Han ser ut som en skallig liten farbror på det, men han är glad ändå!


Han har varit hos sin mormor över helgen. Han är det mest fanstastiska barnet någonsin. Han blir glad när han ser mig, han tycker om när jag sjunger, all mat jag lagar gillar han, han vill alltid kramas. Han är en sån ego-boost för mig så jag blir alldelens matt i kepsen!

en klassiker, men ändå, vilken kille!!!!

Om du stör dig på mig, så är det DITT problem...

... inte mitt.

Nu har jag inte bloggat på aplänge, vilket beror på olika saker. Till exempel att julborden jag gör på jobbet sväljer min själ, att mitt liv suger, och att jag har en liten kille (som är över nio månader nu!) som äter på mitt tangentbord.

Satan i gatan!

Snart kommer för övrigt Tina och Lisa hit, stor fest! Och sen kommer juuuulen. Ho ho ho, Teo ska få en tröja;